Gården, utdrag ur Gymnasiehemmanet Herrön

Tillbaka till Dokument

Utdrag ur häfte:
Gymnasiehemmanet Herrön, Göteborgs och Bohus Län
Tjörns Härad, Klövedals Socken
Sammanställt av Rolf E Johansson, Kyrkesund 2019-04-12

 

Hemmanet Gården (Går´n)

De som bebott och brukat hemmanet.

Något namn Gården finns inte angivet i 1800-talets husförhörslängder för Klövedals socken. År 1830 började man ange lokala namn från Klämman i söder till Rösseberget i norr. De som då bodde på Gården är redovisade under Rösseberget . Inte ens 1930-talets ekonomiska karta har något ortnamn Gården. Så detta har tillkommit på senare tid.

Den tidigast kända fasta bosättningen på Herrön är på Gården och i dess närhet, Kvarnvik och Prästebolet. Johan Pettersson har i flera av sina böcker noga redogjort för fynd han gjort.

Den förste dokumenterade som bott på Herrön är Oluf, vilken omnämns i Norske Rigs-Registranter 1582.

Johan Pettersson har genom att studera olika skattelängder och kyrkoböcker från 1688 m.m. fått fram vilka som under 1600-talet bodde på Herrön.

Bl.a. i 1665 års jordransakningsprotokoll, framgår det att Lars på Häröön hade utsäde till två tunnland och äng till 20 stackar.

Den äldsta karta jag funnit är en år 1699 av Johan Kempenskiöld upprättad geometrisk karta. På kartan har han antecknat att ön beboddes av tvenne strandsittare, som hade lika mycket var av öns ägor, vilka omfattade åkrar, kåltäppor och utmarker och skattade till gymnasium[1]

 

Under 1700-talet ser bebyggelsen likadan ut. I 1765 års mantalslängd förtecknas på Herrön sex mantalsskrivna hushåll med sammanlagt 15 personer. Vilka som bodde på Gården eller på Rösseberget går inte att med säkerhet säga.

Från mitten av 1700-talet är det lättare att följa brukarna. 1748 antogs två av de boende på Gården som lotsar, Nils Olsson och Simon Hartwigsson. De bodde på var sin gård och det är möjligt att dessa blev s.k. lotshemman[2].

Nils Olsson, född 1715 på Björholmen, hade gift sig 1743 med änkan Kersti Ellertsdotter, född 1693. Hon var änka efter Lars Olsson, född 1694 på Gården, son till Ohle Larsson, som troligen var son till Lars på Häröön.

Simon Hartwigsson, född 1715 på Gården, son till Hartwig Olsson, född omkring 1683 på Gården, vilken var son till Olof Simonsson, född o. 1637 även han på Gården. Olofs far var Simo Matsson, troligen son till Mats och Malin. Malin dömdes för trolldom och dog i arresten på Bohus fästning 1669. Hennes andre son, Per, bodde i Mollösund och även han dömdes för trolldom och avrättades.

Nils Olsson hade, som tidigare nämnts, gift sig med änkan Kersti Ellertsdotter. Hon dog 1765. De fick inga barn. Redan samma år gifte Nils om sig med Olug/Olena Mattisdotter, född 1741 i Sältebo.

De fick fem barn. Kerstin, född 1766, Anna, 1768, Olof, 1770, Mattis, 1773 och Britta, 1776.

Kerstin gifte sig 1792 med fiskaren Sven Olsson från Långekärr och bosatte sig på Buhalla i fiskeläget.

Anna gifte sig 1796 med fiskaren Olof Hansson från Sumpen och bosatte sig där.

Olof; se nedan.

Mattis dog troligen tidigt.

Britta gifte sig 1802 på Koön med Christen Olsson (Nyckelgård) och de bosatte sig senare i Hisingsviken.

Nils dog 1778 och Kersti gifte om sig 1779 med Hans Torstensson från Ängeviken.

Efter Nils övertogs gårdsbruket av sonen Olof Nilsson som åbo. Han gifte sig 1801 med Catharina Rasmusdotter, född 1779, från Båteviken i Sunna.

De fick nio barn. Helena, född 1802, Marta, 1804, Olena, 1807, Nils, o. 1809, Rutger, 1811, Britta, 1814, Johannes, 1816 och tvillingarna Johanna och Christina 1821.

Helena flyttade 1819-20 till Aplegården.

Marta flyttade 1823-24.

Olena flyttade 1830-33 till Marstrand.

Nils dog 1834 i kolera, ogift.

Rutger; se nedan

Britta dog 1841 i barnsbörd, ogift.

Johannes dog 1860, tärande sjuka, ogift.

Johanna dog 1822 i feber.

Christina dog 1834 i kolera.

Olof dog 1829 och Catharina flyttade med sonen Rutger till Ängen.

Efter Nils Olssons död hade hans hälft av Herrön delats mellan sonen Olof Nilsson och dottern Britta Nilsdotter, vilken var gift med Christen Olsson (Nyckelgård). De fick ¼ var av ön, Ängen och Hisingsviken, och den andre åbon, Simon Hartwigsson, ½.

 

 

Simon Hartwigsson gifte sig 1742 med Anna Ingemarsdotter,
född 1716 i Böö.

De fick fem barn. Olof, född 1744, Ingemar, 1748, Jon, 1753, Inger, 1757, och Ingemar, 1762.

Olof gifte sig på Herrön 1788 och bosatte sig i fiskeläget.

Ingemar (den förste) dog 1748.

Jon; se nedan.

Inger dog 1758.

Ingemar (den andre) dog 1765.

Simon dog 1773 och Anna 1784.

Sonen Jon Simonsson övertog gårdsbruket efter Simon. Han gifte sig 1780 med Marit Håkansdotter, född 1747 i Kyrkefjell.

De fick tre barn. Simon, född 1781, Helena, 1784, och Anna, 1787.

Simon,” förlagd till örlogs i Marstrand i Mars 1809”.[3]

Helena, ”flytt till Kongelf 31 Sept. 1810”.

Anna flyttat före 1805.

Jon tog avsked som lots 1793 och han dog 1809. Marit dog 1808.

Vid laga skifte 1843 står Helena Jonsdotter som innehavare av åborätten.

Varken Helena eller hennes bror Simon har jag kunnat finna i kyrkoböckerna efter 1808 så det verkar som om de aldrig återvänt. Det finns flera som kallat sig åbor och troligen bott på Gården och brukat den. Detta var den äldsta delen av gårdsbruket och låg NV om den potatiskällare som ännu finns kvar. Åbyggnaderna var förfallna 1843.

Den förste som uppträder som åbo efter Jon Simonssons död är Hamnfogden Per Rasmusson, född 1769, som inflyttade från Koön före 1811. Han bodde på Gården och var gift med Barbro Larsdotter, född 1750 i Böö.

De hade inga egna barn utan en fosterson, Anders Ingemarsson, född 1799 i Ängeviken.

Anders gifte sig med Olena Svensdotter, född 1804 på Buhalla. Han dog redan 1830.

Per dog 1834 i kolera och Barbro 1833.

Per Rasmussons brorson Anders Jacobsson, född 1802 på Koön, inflyttade till Gården omkring 1828. Han var gift med Brita Nilsdotter, född o. 1802. De hade fyra barn. Helena, född 1826, Johan, 1827, Peter, 1830, och Nils, 1833.

Både Anders och sonen Peter dog 1834 i kolera.

Brita gifte om sig med Johannes Torberntsson, född 1811, från Bö Klova.

De fick två egna barn. Regina, född 1838 och Britta, 1841.

De flyttade omkring 1845.

Som tidigare nämnts företogs Laga skifte 1843-44 på Gymnasiehemmanet Herrön, beräknat till1/2 mantal (mtl).[4]

Något skifte hade ej tidigare varit verkställt och således hade ej någon karta blivit upprättad. Nu företogs en noggrann uppmätning av hela ön och åborna erhöll var sin del i förhållande till tidigare erhållen åborätt. Det fanns också två städjobrev utfärdade för två torplägenheter, Sandbacken, 1833, och Ödalen, 1838.

De tre åborna var Helena Jonsdotter med ¼ mtl, Rutger Olsson med 1/8 mtl och Olof Christensson med 1/8 mtl..

Då Helena Jonsdotter inte kunde påträffas överläts åborätten till Thorbernt Olsson,åtminstone tills vidare. I det städjobrev som utfärdades för Thorbernt Olsson för ¼ mtl Herrön skrev man bl.a. att han ”under bemälta Helena Jonsdotters lifstid och intill dess något af hennes barn förmå brukningen öfvertaga, samt med villkor af den hennes Broder Simon Jonsson likmätigt”. Altså var åborätten fast bunden till arvsrätten. Det är troligt att Thorbernt lät riva de gamla husen och bygga nytt på Olof Nilssons tomt, där gårdsbebyggelsen ännu ligger. Om varför Thorbernt var intresserad av att överta åborätten kan man bara spekulera. Han var under alla förhållanden inte intresserad av att bli jordbrukare. Han hade andra planer än så.

Thorbernt Olsson var född 1816 på Rösseberget och var gift i Göteborg med Anna Christina Olsson, född 1817. Hon var bosatt i Göteborg till efter Thorbernts död då hon flyttade till Herrön. Thorbernt dog 1855. Anna Christina övertog då åborätten.

Efter Anna Christina Olssons död 1902 övertogs åborätten av Torbernt Alexis Lachonius, född 1872 i Stenkyrka, och son till Anna Christinas brorsdotter.

Vilka som bott på Gården och brukat den efter det att Thorbernt Olsson tagit över åboskapet fram till 1859 är svårt att få fram. Troligen var det drängar och pigor (1846-1850 hade han haft 18 stycken drängar och pigor anställda.[5]).

År 1859 flyttade ryktaren[6] Emanuel Svensson, född 1830, och hans hustru Carolina* Sofia Strandberg, född 1820, in på Gården.

De hade inga egna barn men från och till bodde fostersonen Simon Johansson, född 1878, där. Han var sjöman. Simon var son till Anna Johannisdotter, dotter till Carolinas syster Petronella Strandberg i Sumpen, och Simons far var
Emanuel Svensson på Gården.

Carolina dog 1890. Emanuel dog 1915.

År 1905 flyttade Alfred Patrik* Rutgersson, född 1880 och hans hustru Olivia* Matilda Henriksdotter, född 1881, in på Gården som arrendatorer. De kom från Valla.

De fick fyra barn. Rut Hildur*, född 1906, tvillingarna Alrik* Marinus och Alfhild* Maria, födda 1911, och Fritz* Olof Paul, 1917.

Hildur gifte sig 1938 med Olle Andersson från Mollösund och bosatte sig i Sumpen.

Alrik flyttade till Göteborg och gifte sig där.

Alfhild stannade kvar hos föräldrarna.

Fritz gifte sig 1943 med Ester Martinsson från Äng, Lyr, Tegneby och bosatte sig i Sumpen.

1952 slutade Patrik som arrendator på Gården och han, hustru och dotter flyttade till V Långekärr där han köpt ett litet ställe.

Därmed var en 400-årig epok av gårdsbruk på Gården slut. 

[1] Lantmäteristyrelsens arkiv, Geometrisk avmätning 1699.

[2] Lotshemman var bl.a. ett hemman som underhöll en lots mot befrielse från vissa pålagor.

[3] Klövedal AI:3 sid. 30

[4] Lantmäteristyrelsens Arkiv: Laga skifte 1844 Härön 14-KLÖ-90

[5] Klövedal AI:25 sid. 25

[6] Ryktare= hästskötare, stalldräng, stallknekt.