Manduses Fakta

Bilder    

Rivna äldre hus Stavsundsholmen ”Amandus” eller ”Manduses”

Faktaruta

Belägenhetsadress: Stavsundsholmen
Fastighetsbeteckning: saknas
Byggnadsår: 1800-tal? 1900-tal?
Byggnadstyp: Framkammarstuga? Enkelhus?

Husets historia
? Huset låg väster om Wilhelms och påstås ha bränts ner.

Ägares historia

Första ägare: Olaus Olsson 1848-1914 och hans hustru Maria Nilsdotter 1852-1912.

De hade sex barn: Oskar Amandus född 1877, Simon Adel född 1880, Albert 1883-1905, Oskar Martin 1887-1908, Amandus 1890-1922, Arvid 1893-1976.

Amandus dog 1922 av lungsot. Hela Amandus familj dog av lungsoten, utom Arvid, som var bror till Amandus. Arvid var dövstum, en mycket duktig tecknare, duktig på att slå känsor. Arvid bodde senare på Kampall´n hos Maja.

Kuriosa
Det finns två stycken beskrivningar av Arvid, som var den ende överlevande av Amandus familj.
Se kompletterande foton

Den första lyder: 
Arvid var dövstum, en mycket duktig tecknare, duktig på att ”slå känsor”. Arvid bodde senare på Kampall´n hos Maja
”När man talar om Bohuslänska människoöden handlar det oftast om fiskare och sjömän, sällan om handikappade människor. Arvid levde hos sina sista 27 år "Maja på Kampal´n", Herrön.
Arvid var född på Stavsundsholmen 1893 och var en av totalt fem söner till sjömannen Olaus Olsson och hans hustru Maris Nilsdotter.
Arvid var handikappad, man säger att han var "dövstum" men det stämmer nog inte riktigt. I kyrkoböckerna har man valt att kalla honom för "idiot". När Arvids föräldrar och syskon gick bort i lungsoten, stod han ensam kvar i livet.
En granne tog hand om honom, där han behandlades som ett djur som skulle dansa som en hund på kommando och som fick "göra sina behov" ute, barfota i snön på vintern.
1920 klassades han av samhället som "fattighjon" och togs om hand av Heddi Eliasdotter på Kampal´n. Hos henne, och efter hennes död, hos hennes dotter Maja, fick Arvid stanna till sin död 1976, över 80 år gammal.
Arvid älskade att teckna på urklippta kartongbitar (ca 3 x 4 cm) från kaffepaket. Något annat dög inte och dessutom skulle pennan vara en liten stump, vässad med fällkniven. Arvid höll sig alltid till samma motiv under olika perioder. Sist var det kyrktorn och segelbåtar som gällde. Han producerade tusen och åter tusen små teckningar.”

Den andra lyder:

Han stod vid huggkubben vid sidan om dasset när jag kom förbi med tidningarna. Han kunde inte tala, kanske inte höra, men han kunde le, och han log med hela ansiktet. Han var såld på auktion en gång. Nu hade han det bra. Han högg ved för hela vinterns behov medan sommarsolen glittrade i sundet nedanför hans berg. Ovanför honom seglade fiskmåsarna i vindens frihet- och sommaren log av värme.
Dessa ord från Maj Andersson i hennes bok "Från Sankt Olofs valar till Tjörne huvud". Den hon beskriver är Arvid Olausson (1893-1976. Han bodde fram till 1949 hos Heddi i Sumpen, Kyrkesund för att efter hennes död flytta över till Maja på Kampal´n, Herrön.

Källa: Båda beskrivningarna : Tomas Johansson 170311 facebook

Folket
Amandus dog ca 1921-22 av lungsot eller ev. Spanska sjukan. Hela Amandus familj dog av lungsoten, utom Arvid, som var bror till Amandus.